Jag är psykiatrisjuksköterska och har utöver arbete på vårdavdelning även haft ledande befattningar inom vård och omsorg. Mellan åren 2004-2014 var jag enhetschef samt senare sektionschef inom specialistpsykiatrin. Det blev också en kort period som enhetschef inom äldreomsorgen.

I arbetet som sjuksköterska och senare chef inom vård och omsorg slöt jag länge mina läppar om upplevelserna. Detta för att inte störa de rationella sammanhangen jag var verksam i. Nu har jag tagit av mig både hängslen och livrem samt kapat säkerhetsbältet och delar oavkortat med mig av mina resor i den andliga sfären.

När jag 2014 valde att avluta sin tjänst för att starta eget företag kom beskedet om cancersjukdom. Istället för egenföretagare blev jag patient.

Efter genomgången sjukdom startade jag ett företag med inriktning på kreativ kursverksamhet samt föreläsningar. Vid den här tidpunkten påbörjades även arbetet som medium där budskap från avlidna nära och kära förmedlades. Detta var ett stort steg för mig som aldrig varit helt öppen med denna förmåga.

Nu håller jag inte längre tillbaka om mina upplevelser av att leva i en multidimensionell tillvaro med många kontakter över dimensionsgränserna.

Jag lever mitt liv med en fot i vardera världen. Den ena är den fysiska och vardagliga där livets olika glädjeämnen, behov och måsten blir tillgodosedda. Den andra är en andlig, mystisk, märklig värld som ger mig upplevelser jag fram till nu valt att vara tyst om.

Mina upplevelser i den världen har skapat kontaktytor till vänner från olika dimensioner, vilka har gett handfast och konkret hjälp till mitt liv.

Professionellt har jag valt att gå i tidig pension. Jag lever de flesta dagar som de kommer till mig. Andra dagar tar jag min längtan i handen och gör det som får mig att känna glädje och lycka. De flesta dagar vaknar jag glad och somnar tacksam. Det är en stor ynnest att kunna leva så.

Vad som väntar framöver siar jag inte om. Med en ny bok i handen låter jag den leda mig mot nya äventyr. Kanske blir det fler böcker. Kanske nya tavlor. Kanske blir det något jag inte kan föreställa mig just nu.  Oavsett välkomnar jag framtiden med stor tillit. Jag har landat i en inre frid. Den bär mig på min fortsatta resa.